Kvalitetssäkring

Vi jobbar aktivt med flera frågor som är centrala för kvalitetssäkringen av svenska luftkvalitetsmätningar. De viktigaste områden är mätningarnas spårbarhet, vägledning för lokala kvalitetssäkringsprogram, besök och inspektioner på mätplatsen samt allmän vägledning för mätoperatörerna.

Besök på mätplatser

En av Referenslaboratoriet för luftkvalitet – mätningar centrala uppgifter är att från och med 2017 utföra regelbundna och återkommande besök på de mätplatser som bedrivs av kommunerna för kontroll av luftkvalitet. Vid besöken ska bl.a. skötsel av mätutrustning, dokumentation, mätoperatörens kompetens, tillförlitligheten och osäkerheten i mätningarna, datahantering, förhållanden kring mätplatsen mm kontrolleras. Syftet med besöken är inte att leta fel och brister utan att säkerställa att man har lämpliga kvalitetssäkringsrutiner och att mätningarna håller rätt kvalitet. Besöken innebär också att Referenslaboratoriet får en tätare kontakt med landets kommuner för att jobba mot mer harmoniserade mätningar i Sverige.

Harmoniserad QA/QC manual

Som en del i att försöka harmonisera kvaliteten mellan de luftövervakningsmätningar som görs i landet har Referenslaboratoriet uppgiften att tillhandahålla en nationell manual som övergripande beskriver de olika rutinerna och uppgifterna som ska utföras vid kontroll av luftkvalitet i Sverige.

Manualen täcker alla aktiviteter som genomförs vid mätningar, inkl.:

  • Val av plats för mätning
  • Val av mätinstrument
  • Installation av mätutrustning
  • Skötsel och underhåll av mätutrustning, inkl. kalibrering och service
  • Datahantering, inkl. kontroll av uppfyllelse av datakvalitetsmålen (osäkerhet, tidstäckning och datafångst)
  • Rapportering och tillgängliggörande av data
  • Upphandling av leverantör

En första version lanserades 2017 och har sedan dess genomgått ett antal revisioner i syfte att bättre passa för de mätningar som görs i Sverige idag. Manualen har sin tyngdpunkt vid mätningar av partiklar (PM10 och PM2,5) och NO2. Programmet fokuserar på vad de lokala mätoperatörerna behöver göra men inte nödvändigtvis hur, med denna nivå ersätter manualen inte de lokala kvalitetssäkringsprogrammen utan fungerar mer som en mall för att säkerställa att dess omfattning är tillräcklig. Referenslaboratoriet kommer framöver bygga vidare på programmet för att göra det mer komplett och vid behov utöka vägledningen med flera föroreningar.

Vägledningen består idag av två delar, dels manualen som fungerar som mall för lokala kvalitetssäkringsprogram samt “Stöddokument NO2” som är ett hjälpdokument vid löpande service och underhåll av NO2 instrument som mäter med kemiluminescens (referensmetod).

Vid synpunkter, frågor eller förslag på förbättringar kontakta gärna Referenslaboratoriet.

Harmonisering QA/QC

2025-04-23

Version 3.2

Stöddokument NO2

2025-04-09

Version 1.9

Löpande kontroll av PMx instrument

Om ett instrument mäter enligt en likvärdig metod prövas dess likvärdighet på det sätt som anges i “Guide to the Demonstration of Equivalence of Ambient Air Monitoring Methods“, GDE.

För att säkerställa att data från ett godkänt instrument som används för kontinuerliga mätningar uppfyller datakvalitetskraven skall instrumentets prestanda kontrolleras regelbundet. I fallet med instrument som godkänts som likvärdiga med referensmetoden för mätning av PM10 och PM2.5 ska dessa löpande utvärderas mot referensmetoden för att säkerställa att likvärdigheten upprätthålls under faktiska förhållanden runt om i landet. Detta uppnås genom att göra parallella mätningar mellan ett referensinstrument och ett likvärdigt instrument. Omfattningen av dessa kontroller anges också i GDE och beror på hur väl instrumentet presterat i kontroller och hur många instrument som är i drift.

På grund av kontrollens omfattning har Naturvårdsverket gett Referenslaboratoriet för luftkvalitet – mätningar uppgiften att stödja landets kommuner med den löpande kontrollen av likvärdiga PM10 och PM2.5 instrument.

Resultatet från dessa mätningar presenteras i rapporter som publiceras på denna hemsida. Tabellen nedan redovisar vilka mätningar som gjorts och vilka instrument som utvärderats.

Fidas 200 / APDA 372
EDM 180
Opsis SM200
SHARP 5030
SWAM 5a
TEOM 1400AB
TEOM 1405F / TEOM FDMS
BAM 1020 / APDA 371
Trelleborg
2022
PM10
X
PM2.5
Sollentuna
2021/2022
PM10
X
PM2.5
Visby
2022
PM10
X
PM2.5
Malmö
2020-2022
PM10
X
X
PM2.5
X
Sollentuna
2020/2021
PM10
X
PM2.5
X
Sundsvall
2020
PM10
X
PM2.5
Norunda
2019/2020
PM10
X
X
PM2.5
Stockholm
2019
PM10
X
X
X
PM2.5
Stockholm
2018
PM10
X
X
PM2.5
Västerås
2018
PM10
X
X
PM2.5
Umeå
2017
PM10
X
X
PM2.5
SLB Hornsgatan
2016
PM10
X
X
X
PM2.5
X
X
X
Mätprogram
2014-2015
PM10
X
X
X
X
PM2.5
X
X
Ekvivalenstest i Brännkyrka
2012
PM10
X
X
X
X
X
X
PM2.5

Standarder

För att säkerställa harmoniseringen av luftkvalitetsmätningar över Europa är de referensmetoder som anges i Naturvårdsverkets föreskrifter samtliga europeiska standarder. De allra flesta standarder är dock inte gratis utan måste köpas. SIS kan tillhandahålla all svensk standard och säljer även annan teknisk litteratur samt internationell och utländsk standard från hela världen. Beställning kan ske från http://www.sis.se

Ordlista

EN-standard:

Europastandard. Skall antas av de nationella standardiseringsorganen som nationell standard.

ISO-standard:

Europastandard. Skall antas av de nationella standardiseringsorganen som nationell standard.

Standardiserings organisationer

CEN:

European Committee for Standardization = den europeiska standardiseringskommittén https://www.cen.eu

ISO:

International Organization for Standardization = den internationella standardiseringskommittén https://www.iso.org

SIS:

Swedish Standards Institute = den svenska standardiseringskommittén http://www.sis.se

Lagar och förordningar

Mycket av den svenska regleringen gällande luftföroreningar i utomhusluft härstammar från EU-direktiv om utvärdering och säkerställande av luftkvalitet. De gällande luftkvalitetsdirektiv (2008/50/EG och 2004/107/EG) fastställer grundläggande mål för luftkvaliteten och regler för kontrollen. Gräns- och målvärden för ett antal viktiga luftföroreningar anger den lägsta godtagbara luftkvalitet för att skydda människors hälsa och miljön. Direktiven innehåller dessutom regler och principer för hur medlemsländerna ska kontrollera luftkvaliteten, tillhandahålla information till allmänheten samt åtgärda identifierade problem.

I Sverige har direktiven införts som miljökvalitetsnormer för utomhusluft med stöd av Miljöbalken, Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) och Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2019:9).

Miljökvalitetsnormer för utomhusluft finns för:

  • kvävedioxid och kväveoxider
  • svaveldioxid
  • kolmonoxid
  • bly
  • bensen
  • partiklar (PM10och PM5)
  • bens(a)pyren
  • arsenik
  • kadmium
  • nickel
  • ozon (Naturvårdsverkets ansvar)

Det finns ett dotterdirektiv med målvärden för arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Under kommande år är det troligt att miljökvalitetsnormer också införs för kvicksilver och flyktiga organiska föreningar. Då kommer det att finnas miljökvalitetsnormer för nästan alla viktiga luftburna ämnesgrupper i utomhusmiljön.

Regelbundna mätningar av luftföroreningar i svenska tätorter sker sedan 1980-talet för kvävedioxid, svaveldioxid, sot och marknära ozon. Mätningar av de andra ämnesgrupperna är mindre vanliga och mindre systematiskt utförda. Införandet av miljökvalitetsnormer har inneburit större krav på omfattning och kvalitet på mätningar av en mängd luftföroreningar i kommunerna. Referenslaboratoriet för luftkvalitet – mätningar verkar som en stödfunktion till landets kommuner för att mätningarna som görs ska hålla rätt kvalité.

Svenska bestämmelser

Miljökvalitetsnormer regleras i 5 kapitlet miljöbalken. Luftkvalitetsförordningen (SFS 2019:1260) anger miljökvalitetsnormer som satts till skydd för miljön och människors hälsa. Den listar också de gränsvärden som anger om mätningar eller beräkningar av luftkvaliteten i kommunen behöver göras, läs mer om gränsvärden, målvärden och utvärderingströsklar för luft här. Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2019:9) anger hur kontrollen och redovisningen av mätresultat ska ske.

NFS 2019:9
Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet. Gäller från 20 januari 2020.
SFS 2010:477
Luftkvalitetsförordningen. Gäller från 1 juli 2010. Ändrad t.o.m. SFS 2020:822.
SFS 1998:808
Miljöbalken

Se även “Luftguiden” för hjälp vid uttolkningen av lagtexterna samt tillämpningen av kontrollen.

EU-direktiv

Ramdirektivet anger det övergripande regelverket för luftkvalitetsarbetet inom EU.

Ramdirektivet för luftkvalitet:

2008/50/EG:
Europaparlamentets och rådets direktiv av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa.

Dotterdirektiv:

2004/107/EG:
2004/107/EG: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG av den 15 december 2004 om arsenik, kadmium, kvicksilver och polycykliska aromatiska kolväten i luften.

Tilläggsdirektiv:

2015/1480/EU:
2015/1480/EU: Kommissionens direktiv 2015/1480/EU av den 28 augusti 2015 om ändring av flera bilagor till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG och 2008/50/EG om fastställande av regler för referensmetoder, datavalidering och placering av provtagningspunkter för utvärdering av luftkvaliteten.

Övriga EU-dokument

Ramdirektivet anger det övergripande regelverket för luftkvalitetsarbetet inom EU.

2011/850/EU:
Kommissionens genomförandebeslut av den 12 december 2011 om fastställande av regler för Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG och 2008/50/EG vad gäller ömsesidigt utbyte av information och rapportering av luftkvaliteten
2016/2284/EU:
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG