Kvalitetssäkring
Vi jobbar aktivt med flera frågor som är centrala för kvalitetssäkringen av svenska luftkvalitetsmätningar. De viktigaste områden är mätningarnas spårbarhet, vägledning för lokala kvalitetssäkringsprogram, besök och inspektioner på mätplatsen samt allmän vägledning för mätoperatörerna.
Besök på mätplatser
En av Referenslaboratoriet för luftkvalitet – mätningar centrala uppgifter är att från och med 2017 utföra regelbundna och återkommande besök på de mätplatser som bedrivs av kommunerna för kontroll av luftkvalitet. Vid besöken ska bl.a. skötsel av mätutrustning, dokumentation, mätoperatörens kompetens, tillförlitligheten och osäkerheten i mätningarna, datahantering, förhållanden kring mätplatsen mm kontrolleras. Syftet med besöken är inte att leta fel och brister utan att säkerställa att man har lämpliga kvalitetssäkringsrutiner och att mätningarna håller rätt kvalitet. Besöken innebär också att Referenslaboratoriet får en tätare kontakt med landets kommuner för att jobba mot mer harmoniserade mätningar i Sverige.
Harmoniserad QA/QC manual
Som en del i att försöka harmonisera kvaliteten mellan de luftövervakningsmätningar som görs i landet har Referenslaboratoriet uppgiften att tillhandahålla en nationell manual som övergripande beskriver de olika rutinerna och uppgifterna som ska utföras vid kontroll av luftkvalitet i Sverige.
Manualen täcker alla aktiviteter som genomförs vid mätningar, inkl.:
- Val av plats för mätning
- Val av mätinstrument
- Installation av mätutrustning
- Skötsel och underhåll av mätutrustning, inkl. kalibrering och service
- Datahantering, inkl. kontroll av uppfyllelse av datakvalitetsmålen (osäkerhet, tidstäckning och datafångst)
- Rapportering och tillgängliggörande av data
- Upphandling av leverantör
En första version lanserades 2017 och har sedan dess genomgått ett antal revisioner i syfte att bättre passa för de mätningar som görs i Sverige idag. Manualen har sin tyngdpunkt vid mätningar av partiklar (PM10 och PM2,5) och NO2. Programmet fokuserar på vad de lokala mätoperatörerna behöver göra men inte nödvändigtvis hur, med denna nivå ersätter manualen inte de lokala kvalitetssäkringsprogrammen utan fungerar mer som en mall för att säkerställa att dess omfattning är tillräcklig. Referenslaboratoriet kommer framöver bygga vidare på programmet för att göra det mer komplett och vid behov utöka vägledningen med flera föroreningar.
Vägledningen består idag av två delar, dels manualen som fungerar som mall för lokala kvalitetssäkringsprogram samt “Stöddokument NO2” som är ett hjälpdokument vid löpande service och underhåll av NO2 instrument som mäter med kemiluminescens (referensmetod).
Vid synpunkter, frågor eller förslag på förbättringar kontakta gärna Referenslaboratoriet.
Löpande kontroll av PMx instrument
Om ett instrument mäter enligt en likvärdig metod prövas dess likvärdighet på det sätt som anges i “Guide to the Demonstration of Equivalence of Ambient Air Monitoring Methods“, GDE.
För att säkerställa att data från ett godkänt instrument som används för kontinuerliga mätningar uppfyller datakvalitetskraven skall instrumentets prestanda kontrolleras regelbundet. I fallet med instrument som godkänts som likvärdiga med referensmetoden för mätning av PM10 och PM2.5 ska dessa löpande utvärderas mot referensmetoden för att säkerställa att likvärdigheten upprätthålls under faktiska förhållanden runt om i landet. Detta uppnås genom att göra parallella mätningar mellan ett referensinstrument och ett likvärdigt instrument. Omfattningen av dessa kontroller anges också i GDE och beror på hur väl instrumentet presterat i kontroller och hur många instrument som är i drift.
På grund av kontrollens omfattning har Naturvårdsverket gett Referenslaboratoriet för luftkvalitet – mätningar uppgiften att stödja landets kommuner med den löpande kontrollen av likvärdiga PM10 och PM2.5 instrument.
Resultatet från dessa mätningar presenteras i rapporter som publiceras på denna hemsida. Tabellen nedan redovisar vilka mätningar som gjorts och vilka instrument som utvärderats.
Fidas 200 / APDA 372 | EDM 180 | Opsis SM200 | SHARP 5030 | SWAM 5a | TEOM 1400AB | TEOM 1405F / TEOM FDMS | BAM 1020 / APDA 371 |
||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Trelleborg 2022 | PM10 | X | |||||||
PM2.5|
| | ||||||||
Sollentuna 2021/2022 | PM10 | X | |||||||
PM2.5|
| | ||||||||
Visby 2022 | PM10 | X | |||||||
PM2.5|
| | ||||||||
Malmö 2020-2022 | PM10 | X | X | ||||||
| PM2.5 X
| | ||||||||
Sollentuna 2020/2021 | PM10 | X | |||||||
| PM2.5 X
| | ||||||||
Sundsvall 2020 | PM10 | X | |||||||
PM2.5|
| | ||||||||
Norunda 2019/2020 | PM10 | X | X | ||||||
PM2.5|
| | ||||||||
Stockholm 2019 | PM10 | X | X | X |
|||||
| PM2.5 | |||||||||
Stockholm 2018 | PM10 | X | X | ||||||
| PM2.5 | |||||||||
Västerås 2018 | PM10 | X | X | ||||||
| PM2.5 | |||||||||
Umeå 2017 | PM10 | X | X | ||||||
| PM2.5 | |||||||||
SLB Hornsgatan 2016 | PM10 | X | X | X | |||||
| PM2.5 | X | X | X | ||||||
Mätprogram 2014-2015 | PM10 | X | X | X | X | ||||
| PM2.5 | X | X | |||||||
Ekvivalenstest i Brännkyrka 2012 | PM10 | X | X | X | X | X | X | ||
PM2.5|
| |
Standarder
För att säkerställa harmoniseringen av luftkvalitetsmätningar över Europa är de referensmetoder som anges i Naturvårdsverkets föreskrifter samtliga europeiska standarder. De allra flesta standarder är dock inte gratis utan måste köpas. SIS kan tillhandahålla all svensk standard och säljer även annan teknisk litteratur samt internationell och utländsk standard från hela världen. Beställning kan ske från http://www.sis.se
Ordlista
EN-standard:
Europastandard. Skall antas av de nationella standardiseringsorganen som nationell standard.
ISO-standard:
Standardiserings organisationer
CEN:
ISO:
SIS:
Lagar och förordningar
Mycket av den svenska regleringen gällande luftföroreningar i utomhusluft härstammar från EU-direktiv om utvärdering och säkerställande av luftkvalitet. De gällande luftkvalitetsdirektiv (2008/50/EG och 2004/107/EG) fastställer grundläggande mål för luftkvaliteten och regler för kontrollen. Gräns- och målvärden för ett antal viktiga luftföroreningar anger den lägsta godtagbara luftkvalitet för att skydda människors hälsa och miljön. Direktiven innehåller dessutom regler och principer för hur medlemsländerna ska kontrollera luftkvaliteten, tillhandahålla information till allmänheten samt åtgärda identifierade problem.
I Sverige har direktiven införts som miljökvalitetsnormer för utomhusluft med stöd av Miljöbalken, Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) och Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2019:9).
Miljökvalitetsnormer för utomhusluft finns för:
- kvävedioxid och kväveoxider
- svaveldioxid
- kolmonoxid
- bly
- bensen
- partiklar (PM10och PM5)
- bens(a)pyren
- arsenik
- kadmium
- nickel
- ozon (Naturvårdsverkets ansvar)
Det finns ett dotterdirektiv med målvärden för arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Under kommande år är det troligt att miljökvalitetsnormer också införs för kvicksilver och flyktiga organiska föreningar. Då kommer det att finnas miljökvalitetsnormer för nästan alla viktiga luftburna ämnesgrupper i utomhusmiljön.
Regelbundna mätningar av luftföroreningar i svenska tätorter sker sedan 1980-talet för kvävedioxid, svaveldioxid, sot och marknära ozon. Mätningar av de andra ämnesgrupperna är mindre vanliga och mindre systematiskt utförda. Införandet av miljökvalitetsnormer har inneburit större krav på omfattning och kvalitet på mätningar av en mängd luftföroreningar i kommunerna. Referenslaboratoriet för luftkvalitet – mätningar verkar som en stödfunktion till landets kommuner för att mätningarna som görs ska hålla rätt kvalité.
Svenska bestämmelser
Miljökvalitetsnormer regleras i 5 kapitlet miljöbalken. Luftkvalitetsförordningen (SFS 2019:1260) anger miljökvalitetsnormer som satts till skydd för miljön och människors hälsa. Den listar också de gränsvärden som anger om mätningar eller beräkningar av luftkvaliteten i kommunen behöver göras, läs mer om gränsvärden, målvärden och utvärderingströsklar för luft här. Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2019:9) anger hur kontrollen och redovisningen av mätresultat ska ske.
Se även “Luftguiden” för hjälp vid uttolkningen av lagtexterna samt tillämpningen av kontrollen.
EU-direktiv
Ramdirektivet anger det övergripande regelverket för luftkvalitetsarbetet inom EU.
Ramdirektivet för luftkvalitet:
Dotterdirektiv:
Tilläggsdirektiv:
Övriga EU-dokument
Ramdirektivet anger det övergripande regelverket för luftkvalitetsarbetet inom EU.
