På uppdrag av Naturvårdsverket gjordes en sammanställning av pågående projekt med mikrosensorer i Sverige 2017.
Instrument
Instrument som används för regulatorisk luftkvalitetsövervakning behöver uppfylla olika typer av krav. De krav som finns på instrument och mätmetoder är specificerade i Naturvårdsverkets föreskrifter och därefter tolkade i Luftguiden. Huvudregeln är att instrument som används för kontinuerliga mätningar ska vara godkända av Naturvårdsverket, lista på godkända instrument finns här på Referenslaboratoriets hemsida. Här går det också att hitta information om godkännandet baserar sig på några specifika villkor.
Godkända mätinstrument
Ett centralt område för att säkerställa kvaliteten på landets luftkvalitetsmätningar är att säkerställa att de metoder och instrument som utför mätningarna fungerar och ger mätningar av tillräcklig hög kvalitet. Referenslaboratoriet gör därför bedömningar av ansökningar om godkännande av mätinstrument. Naturvårdsverket använder bedömningarna som underlag för beslut om vilka instrument som ska godkännas för kontroll av luftkvalitet i Sverige. Här hittar du en lista på alla godkända instrument.
Att få ett instrument godkänt
För att ett instrument skall kunna godkännas av Naturvårdsverket för kontroll av luftkvalitet enligt NFS 2019:9 behöver instrumentet först genomgå en så kallad typtestning. Typtestningen ska ha genomförts av ett oberoende och kompetent laboratorium som testar instrumentet och säkerställt att instrumentmodellen eller typen uppfyller ställda krav. I Sverige finns vad vi vet inget laboratorium som kan genomföra dessa tester utan alla instrument som godkänts i Sverige har testats någon annanstans i Europa, oftast i Tyskland eller Storbritannien.
Vilka krav som ställs på instrumentet beror på vilken mätmetod som används. I det fall instrumentet mäter enligt någon av de referensmetoder som anges i Naturvårdsverkets föreskrifter så kallas metoden för just referensmetod. Mäter instrumentet med någon annan mätteknik så testas instrumentet som en likvärdig metod, denna kategori inkluderar således även sensorer samt andra, både enklare och mer avancerade, mätmetoder.
Referensmetod
instrument som mäter enligt någon av de referensmetoder som anges i NFS 2016:9. Instrumentmodellen eller typen behöver testas av ett oberoende och kompetent laboratorium som testar och intygar att instrumentet uppfyller de krav som finns i respektive referensmetod. För att kunna ta del av resultatet behöver laboratoriet tillhandahålla en rapport där samtliga resultat och tester redovisas. Denna rapport ska bifogas ansökan om ett svenskt godkännande hos Naturvårdsverket.
Likvärdig metod
instrument eller metoder som inte mäter enligt en referensmetod. Instrumentmodellen eller typen behöver testas av ett oberoende och kompetent laboratorium som en likvärdig metod. Kraven som instrumentet eller mätmetoden ska uppfylla anges i ett test-program framtaget inom EU som kallas: Guide to the Demonstration of Equivalence of Ambient Air Monitoring Methods. Det som testas är att instrumentet ger motsvarande resultaten som referensmetoden för mätningen. Detta är ett omfattande test-program och gäller för alla mätmetoder som inte är en referensmetod. Programmet är skiljer sig något åt beroende på om det är en gasformig förorening eller ifall det är partiklar som mäts. Men principen är att instrumentet måste prestera likvärdigt med sin respektive referensmetod för att klara testerna.
Om instrumentet genomgått en typtestning behöver laboratoriet som genomfört testerna tillhandahålla en rapport där samtliga resultat och tester enligt ”Guide to the Demonstration of Equivalence of Ambient Air Monitoring Methods” redovisas. Denna rapport ska bifogas ansökan om ett svenskt godkännande hos Naturvårdsverket.
Gäller mätningarna PM10 så krävs även en jämförande mätning i Sverige eller norden för att säkerställa mättillförlitligheten då vi har lite speciella förhållande här gällande grova partiklar.
Vem får ansöka om att få ett instrument godkänt?
Vem som helst, kommuner, användare eller företag, får ansöka om att få ett instrument godkänt så länge den ansökande parten kan tillhandahålla den information som krävs. Det vanligast är dock att tillverkaren, leverantören eller den svenska återförsäljare av ett instrument gör ansökan om att få instrumentet godkänt eftersom ett godkännande ofta är en förutsättning för att kunna sälja det.
Vad ska finnas med vid ansökan?
För att ansöka om att få ett instrument godkänt av Naturvårdsverket ska nödvändig dokumentation finnas tillgänglig. Detta inkluderar:
- En kort text där syftet med ansökan framgår, dvs att ansökan syftar till att få en viss instrumentmodell godkänd för kontroll av miljökvalitetsnormer för en viss förorening.
- Typtestningsrapport samt eventuella certifikat.
- Annan dokumentation som är viktigt för bedömningen av instrumentet.
Ansökan kan göras via mejl.
Efter ansökan granskas dokumentationen för att säkerställa att ställda krav är uppfyllda och att testerna som visar detta gjorts så som det är tänkt. Instrument som bedömts och godkänts för kontroll av luftkvalitet i Sverige finns under Godkända mätinstrument.
Mikrosensorer
Ett område som har fått ökat fokus under de senaste åren är mätningar av luftföroreningar med s.k. mikrosensorer. Mikrosensorer har fördelen att de kan ge geografiskt och tidsmässigt högupplösta data, är relativt billiga att köpa in, samt att de är portabla och lätta att placera. Intresset för mikrosensorer är därför stort och ett antal studier genomförs såväl i Sverige som i EU för att utvärdera dem och undersöka möjliga användningsområden.
Sensordata
Om mätningar med mikrosensorer har genomförts och ska rapporteras till datavärden ska dessa i dagsläget p.g.a. sin osäkerhet rapporteras som ”övriga mätningar”. För att kunna tas emot av datavärden är det dock viktigt att dessa mätningar har genomförts på en och samma plats under hela mätperioden och att data har kvalitetssäkrats och kontrollerats på ett ordentligt sätt för att säkerställa att data är tillförlitliga och användbara. Rapportering av mätosäkerheten är i dessa fall särskilt viktig för att potentiella användare av dessa data ska kunna analysera och använda dem på ett korrekt och lämpligt sätt.
Även om inköpskostnaden för mikrosensorer kan vara låg jämfört med traditionella instrument är det viktigt att komma ihåg kostnader för underhåll och kalibrering som krävs för pålitliga mätserier.
Standardisering
Den europeiska standardiseringskommittén (CEN) arbetar med en standard för klassificering av mikrosensorer. Referenslaboratoriet ingår i denna grupp och arbetar aktivt för att underlätta tillgängligheten på tydlig information kring användbarhet av mikrosensorerna.
För mer information om sensorer kontakta gärna Referenslaboratoriet.
Measuring air pollution with low-cost sensors
De tester som hittills har genomförts visar dock att mätningar med mikrosensorer i dagsläget har alltför stora osäkerheter för att kunna användas inom ramen för en kommuns ordinarie kontroll av luftkvalitet för jämförelse mot miljökvalitetsnormerna.
