Studiebesöket i Norra Djurgårdsstaden inleds med att studenterna som går kursen Miljövetenskap 1 får studera modellen över stadsdelen. Bo Hallqvist, projektledare inom Stockholms stad, berättar om hållbarhetsarbetet i området. Foto: Annika Hallman

Solpaneler på taken, regngårdar som tar hand om regnvatten och robusta byggmaterial som tål ett förändrat klimat. Det är några av inslagen i stadsdelen Norra Djurgårdsstaden som studenterna som läser första terminen i miljövetenskap vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) har besökt för att lära sig mer om hållbart byggande.

Arkitekten Ferdinand Bobergs gasklockor i rött tegel från slutet av 1800-talet har bevarats och påminner om områdets industrihistoria, förklarar Bo Hallqvist. Frida Edberg, kursansvarig, och Matilda Ågren, student, lyssnar. Foto: Annika Hallman

Från Husarviken vid Hjorthagen till Loudden nära Kaknästornet på Djurgården. Så stort blir stadsdelen som kallas Stockholm Royal Seaport och som ska innehålla omkring 12 000 bostäder och 35 000 arbetsplatser när det står klart 2030. Den tredimensionella modellen över området tar upp en stor del av rummet i tegelhuset nära gasklockorna i Norra Djurgårdsstaden som används som besökscenter för området.

– De bruna modulerna visar det som kommer att byggas, de vita är byggnader som redan finns och som blir kvar, säger Bo Hallqvist, konsult för Exploateringskontoret inom Stockholms stad, som arbetar med att informera om norra Djurgårdsstaden, stadens nya flaggskepp när det gäller hållbart byggande.

En grupp studenter som under hösten har påbörjat kursen Miljövetenskap 1 vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) står samlade längs ena sidan av modellen. De är här på studiebesök för att lära sig mer om hur hållbarhetsarbete kan se ut i praktiken.

Nedsänkta växtbäddar, så kallade regngårdar, tar vara på regnvattnet. Foto: Annika Hallman

– Besöket ingår som en del i momentet Miljö och samhälle. Det är ett sätt att inte bara läsa om hur man kan arbeta med flöden av energi, vatten och avfall i en stad utan att faktiskt få se hur man kan arbeta med detta, det skapar en annan helhetsbild över hur samhället fungerar, säger Frida Edberg, forskare vid enheten för biogeokemi och kursansvarig.

Området byggs i etapper, förklarar Bo Hallqvist. År 2013 var de första lägenheterna inflyttningsklara och i dagsläget är omkring 2 500 lägenheter bebodda.

– Vi försöker ligga i fronten när det gäller idén om att bygga hållbart, men vad innebär egentligen det? Vad bör man tänka på om man vill bygga för ett hållbart samhälle, frågar Bo Hallqvist retoriskt.

Studenterna funderar en stund och någon föreslår att det är viktigt med hållbara transporter vilket leder in samtalet på vikten av bra kommunikationer i området och att det finns plats för bilpooler, cykelbanor och cykelparkeringar.

Under rundvandringen som följer i kvarteren runt omkring ger Bo Hallqvist ett konkret exempel:

– Det ska inte ta mer en fem minuter att gå till en mataffär, en förskola eller en busshållplats. Man ska klara sig utan att ha bil här, säger han och räknar upp några andra aspekter som utmärker stadsdelen:

Till exempel ska husens byggnadsmaterial vara robusta och hålla länge utan underhåll, därför används gärna tegel, sten och trä. Energiförsörjningen ska vara förnybar, många hus har installerat solpaneler på taken och man tar tillvara på energin av värmeluften inomhus.

Det är bra att se hur en stadsdel kan arbeta med sådant som ekosystemtjänster i praktiken, tycker Matilda Ågren. Foto: Annika Hallman

– Vi ställer också krav på att alla hus här ska ha ett grönyteindex, vilket visar hur mycket ekosystemtjänster ett område ger. Alla som bygger hus här ska också kunna ta hand om en viss del av regnet som faller, antingen genom att ha gröna tak eller gröna gårdar. Därmed bidrar de också till den biologiska mångfalden, säger Bo Hallqvist.

Gruppen har samlats vid ett gatuhörn för att titta på de nedsänkta växtbäddar som löper längs med de flesta stråk, de kallas regngårdar och ska fånga upp och ta vara på regnvattnet. Längs gatorna står ovanligt många träd.

– Bassängerna är bäddar fyllda med biokol, så förutom att samla upp regnvatten  minskar de koldioxiden i luften och så bidrar till trevnaden. 450 träd har planterats fram till i dag. Man kan säga att gatumarken bidrar mer till ekosystemtjänster än till trafik, säger Bo Hallqvist.

Gruppen passerar några grönskande gårdar som de får höra ligger ovanpå parkeringsgarage som har täckts med ett tjockt lager jord.

– Jag har alltid förknippat stadsbyggnad som något dåligt ur ett miljöperspektiv, men här har man kommit på ett sätt där man försöker anpassa byggandet till naturen, på ett sätt som uppmuntrar till en omställning. Att börja tänka i de här banorna när man bygger nya området är nödvändigt tror jag, säger Matilda Ågren som läser första terminen i miljövetenskap vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES).

Studiebesöket ingår som en del i momentet Miljö och samhälle där studenterna Nicklas Liljestrand och Matilda Ågren bland annat får reflektera över vilka utmaningar som finns när det gäller att bygga miljövänligt. Foto: Annika Hallman

– Det är en sak att läsa om ekosystemtjänster, men att faktiskt se hur man kan arbeta med det konkret i praktiken i en stadsdel är en helt annan sak, lägger hon till.

Nicklas Liljestrand, som går samma kurs, håller med.

– Det är bra att komma ut så här och se vad som är på gång ute i den riktiga verkligheten. Att det byggs ett samhällspolitiskt hållbart bostadsområde känns allt viktigare, särskilt ju mer man lär sig, säger han.

Frida Edberg har varit i området med andra studenter i miljövetenskap de senaste åren och berättar att besöket brukar vara uppskattat.

– Jag hoppas att de får en bredare kunskap om hur naturvetenskap kan kopplas till samhället och att de ska lära sig att reflektera över vilka utmaningar som finns när det gäller att bygga miljövänligt, hur man får ihop allt från avfall och transporter till bostäder och energi.

 

Läs mer om kandidatprogrammet i Miljövetenskap.

Läs mer om Norra Djurgårdsstaden.

 

Contact

Frida Edberg
Student counsellor
Researcher
Biogeochemistry

Phone +46 8 674 7262
frida.edberg@aces.su.se