När kemiska ämnen riskbedöms eller regleras hanteras traditionellt ett ämne i taget. Hänsyn tas sällan till den samlade exponeringen av olika snarlika ämnen, den så kallade kumulativa exponeringen eller “cocktaileffekten”.
Forskning visar dock att den här kumulativa exponeringen kan ha stor påverkan i miljön – den samlade effekten av flera farliga ämnen kan ha större påverkan än effekten av varje ämne för sig. Det innebär att man vid dagens riskbedömningar systematiskt underskattar riskerna vid exponering för farliga kemiska ämnen.
Problematiken är uppmärksammad och har diskuterats en längre tid. I december 2009 antog EU:s miljöministerråd slutsatser om kombinationseffekter av kemikalier (17820/09), vilket resulterade i ett meddelande från EU-kommissionen (COM/2012/0252) med åtaganden rörande vägledning och koordinering mellan olika EU-rättsakter, men inga åtaganden om att se över relevanta EU-rättsakter. Trots att Europaparlamentet vid upprepade tillfällen påpekat att EU:s kemikalielagstiftning måste ta hänsyn till de kombinerade effekterna av olika kemikalier på människors hälsa och på miljön, har inget mer hänt när det gäller lagstiftningen.
Förra våren tillsatte den svenska regeringen en utredning med uppdrag att bland annat kartlägga möjligheter, hinder och tidigare insatser inom relevanta EU-rättsakter för såväl gruppvis hantering av ämnen, som reglering baserat på kombinationseffekter. Utredningen ska också föreslå ändringar av EU-lagstiftning.
Hur har det gått? Vad föreslår utredaren? Välkomna på frukostseminarium för att höra regeringens särskilda utredare Christina Rudén berätta hur kemikalielagstiftningen skulle kunna förändras för att minska riskerna för människor och miljö.
Medverkande:
Christina Rudén, professor i regulatorisk ekotoxikologi och toxikologi vid Institutionen för tillämpad miljökemi, ACES, vid Stockholms universitet, och regeringens särskilda utredare.
